Inflation i Sverige

Vad betyder inflation? Sveriges inflation har varit låg på senare. Den låga inflationen har bidragit till att vi på senare tid har haft en negativ reporänta och extremt låga bolåneräntor. Riksbanken har varit tydlig med att reporäntan sänkts för att få upp inflationen till 2% som är Riskbankens långsiktiga mål. Det vi fått reda på är att vi har låg inflation, vilket tydligen inte är så bra vilket kan vara svårt att förstå då Sverige har en högkonjunktur som heter duga. Sveriges inflation är en hög inflation.

Riksbanken har försökt höja inflationen genom att stimulera ekonomin med låga och negativa reporäntor. Riksbanken försöker få företag och privatpersoner att investera mer för att få igång ekonomi och skapa fler arbeten.

Riskbanken inflationsmål är inte att vi ska få en hög inflation, utan att hålla den på en jämn nivå så den främjar sysselsättningen, dvs att fler arbetar och får jobb. Det gynnar den svenska ekonomin på lång sikt.

En negativ effekt av Riksbankens penningpolitik har varit extremt låga bostadsräntor vilka har drivit upp priserna bostäder något extremt under de senaste åren. Det har fått fler och fler att oroa sig för en bostadsbubbla som kan sänka hela den svenska ekonomin. Det är ett eget ämne som vi inte tänker fördjupa oss om här och nu.

Vad är inflation?

Vad är inflation? Här går vi igenom vad inflation betyder. Vad inflation är i korthet är att man ökar mängden pengar i Sverige (penningmängden ökar). Genom att öka mängden så sjunker priset på pengar (penningvärdet) som en konsekvens av detta. Då penningvärdet minskar så innebär helt enkelt att man kan köpa mindre saker för samma pengar.

Det finns även andra typer av inflation som triggas av efterfrågan, kostnad och import. Dessa faktorer kan du läsa mer om nedan där vi går igenom efterfrågeinflation, kostnadsinflation och importerad inflation. Härnäst tänkte vi fokusera på den mer förutsägbara inflationen som styrs av penningmängden.

Inflation definition

Den korta definitionen av inflation är att penningvärdet minskar. Den ursprungliga definitionen av inflation är ökning av penningmängden (penningmängdsökning). I korthet så kommer det av att ifall man ökar mängden pengar (penningmängden) så minskar värdet av pengarna (penningvärdet). Det är ganska logiskt och kan jämföras med ett vanligt utbud och efterfrågan av produkter och tjänster. Ökar utbudet av pengar så minskar priset av pengar då det finns ett större utbud av pengar i omlopp.

En synonym till inflation är försämring av penningvärdet. Andra synonymer till inflation är allmän prisstegring och höjning av prisnivån. Motsatsen till inflationen är deflation. Nedan går vi igenom definitionen av inflationen.

Inflation = minskning av penningvärdet (penningmängdsökning)

För att det ska bli möjligt för en inflationsimpuls att övergå i stadigvarande inflation är det tvunget av den eller de som har möjlighet att kunna skapa mer pengar, i vanliga fall Centralbanken (Riksbanken i Sverige) och vanliga banker, att man ökar penningmängden.

Då penningmängden används som måttstock på de likvida medel som cirkulerar omkring i ekonomin. Då inflationsförväntningar har inrättats kommer ytterligare inflation fram då löntagare, långivare och prissättare vill se till att skydda sig mot den förväntade inflationen.

Penningmängden stiger då banker skapar krediter, eller då staten skapar nya pengar. Detta görs för att se till att täcka underskott i statskassan. Efter att de nya pengarna till slut tagit sig in i den allmänna ekonomin minskar värdet på valutan, så till vida att samhällets realvärden inte ökar i motsvarande grad.

Då värdeminskningen släpar efter är det en av flera orsaker till att det i många fall är så att valutan fortsätter att förlora sitt värde. Detta även i en lågkonjunktur, då penningmängdsökningen enbart är modest. Det finns olika definitioner av penningmängden och den är inte på något sätt given.

M0 är den som är smalast och den innefattar allmänhetens, innehavarsektorns, innehav av mynt och sedlar (Monetära basen). M1, M2 och M3 däremot, är bredare mått och de rymmer olika substitut för pengar, allra främst inlåningen. De olika definitionerna av M0, M1, M2 och M3 ser olika ut mellan alla olika länder.

Även inom länderna i fråga kan situationen förändras med tiden. En del ekonomer har uttryckt åsikter om att inflationen skall mätas med en gång, genom att man studerar diverse förändringar i penningmängden, då med hjälp av M1 och/eller M3. Då en inflationsmätning presenteras är det traditionsenligt att även rapportera den använda mätmetoden.

Efterfrågeinflation

Konsumenterna vill ha mer saker och har med de priser som gäller råd att köpa mer än vad som är möjligt för företagen att producera. Det betyder alltså att den totala efterfrågan är större än tillgången på varor och tjänster. Detta innebär att priserna trissas upp. Så ser det ofta ut under en högkonjunktur.

Kostnadsinflation

Stiger kostnaderna för produktionen, exempelvis genom höjda löner, är det inte ovanligt att även priserna på tjänsterna eller produkterna höjs. Detta är ett samband som inte alltid gäller. Ibland kan producenterna också minska sin vinst eller genomföra produktivitetshöjningar. Men i det fall det sker, startas inflationen alltså av utbudssidan och ej av efterfrågans sida.

Importerad inflation

Är det så att priserna på varor från utlandet höjs, stiger även kostnaderna för företagen i fråga, i den mån de använder sig av utländska insatsvaror. Därför stiger priset, inte bara på importvarorna, men även på de inhemska varorna. Det kan också innebära en värdeminskning av riksbanskens reserv av de utländska valutorna.

Förväntad inflation

Den förväntade inflationen är den Riksbanken har som mål. De är den inflationen man kan förvänta sig ifall Riksbanken lyckas hålla sitt mål. Givetvis så lyckas inte Riksbanken alltid göra det.

Varför inflation? Orsaker till inflation!

Varför blir det inflation? Vilka är vanliga orsaker till inflationen? Det är inte helt lätt att förstå varför inflationen uppstår. Har ska vi igenom några orsaker till varför inflationen uppstår.

Inflation har sin grund i att penningmängden, eller omsättningstakten som man också kan kalla det, ökar snabbare än vad det finns utbud av varor och tjänster. Det kan även bero på att ökningstakten av utbudet på varor och tjänster sjunker i en snabbare takt än vad penningmängden ökar. Det främsta som kan inverka på penningmängden är bankerna. Detta genom att merparten av pengarna i nutidens moderna ekonomier skapas av bankerna i samband med kreditgivningen. Det är dock så att även centralbankerna har möjlighet att påverka penningmängden, direkt och också indirekt. Direkt genom att bara låna ut pengar och indirekt då de har en påverkan på banksystemet i stort.

Utbudet som finns av både tjänster och varor i ekonomin har möjlighet att påverka inflationen, då det är det som penningmängden jämförs med. Det är även möjligt att priserna på importvarorna stiger, likt nämnt ovan. Ett exempel på detta är om oljepriset skulle höjas. Då blir även transporter och andra saker förknippade med det mycket dyrare. Företagen ser till att kompensera med högre priser och löntagarna kräver då i sin tur högre löner för att kunna betala för den dyrare konsumtionen.

Effekter av inflation – bra eller dåligt?

Vad finns det för effekter av inflation? Vad har inflation för effekter? Efterverkningarna av inflation, utöver det faktum att både löner och priser stiger, kan exempelvis innebära en omfördelning av såväl förmögenheter som inkomster, då inflationen i fråga är oförutsedd. Utrikeshandeln kan även den påverkas av de höjda prisnivåerna. Detta gäller speciellt vid en fast växelkurs.

Bekämpningen av inflation drivs bland annat genom en så kallad åtstramningspolitik för att se till att dämpa efterfrågan. För att kunna hålla en god balans krävs det en åtstramad finanspolitik, som innebär höjda skatter och minskade offentliga utgifter, samt en penningpolitik med höjda räntor. På så sätt gör staten sitt bästa för att dämpa inflationen.

Vad som är viktigt att tänka på är att göra en inflationsbekämpande politik trovärdig, detta så att inflationsförväntningarna ser till att minska.

Jämföra värdeutveckling med inflation

När man tar upp KPI, konsumentprisindexet, är det många som menar på att de varor som ligger till grund för indexet i fråga inte är representativa nog. KPI ingår i inflationsberäkningen. Men i inflationsberäkningen ingår det även räntenivån. Detta innebär att exempelvis bopriser har möjlighet att gå upp, trots att övriga priser går ned, eftersom bostadsägaren får en lägre kostnad. Problemet här är att nybyggnationer och fastighetsköp inte är enhetliga med övriga konsumentpriser och löner för de som går in i marknaden. Många är dock av åsikten att utvecklingen på lång sikt bör följa inflationen.

Det finns ett dilemma i att riksbanken korrigerar räntan för KPI, samtidigt som räntan också ingår i inflationsberäkningen, men inte för huspriser. Det får effekten att riksbankens olika höjningar eller sänkningar förstärks. Sänker riksbanken sin ränta landar den beräknade inflationen på ett lägre plan, vilket då innebär att räntan behöver sänkas än mer. Då det kommer till höjning blir det motsatt effekt.

Man skall även tänka på att priserna på vissa varor inte behöver följa KPI på grund av konkurrenskrafter, råvarutillgångar, skatteeffekter eller industrialiseringsprocesser.

Konsekvenser av inflation

En konsekvens av inflation är att den allmänna prisnivån stiger. Att priserna går upp är ganska logiskt. Om man ökar mängden pengar i systemet så kommer priserna att gå på varor och tjänster för att kompensera detta. I teorin så är varorna och tjänsterna värda lika mycket.

Då man ökat mängden pengar så måste priserna gå upp för att kompensera detta. Det är därför inflation ofta mäts med konsumentprisindex och uppfattas av många som synonymt till detta.

Varför är inflation bra?

Att inflation är bra är givet då Riksbanken har som mål att hålla inflationen på 2%, men varför inflation är bra är det inte många som förstår. Det gäller att ha en balans i ekonomin och även om inflation låter som en dålig sak fyller det faktiskt en funktion – att skapa balans.

En stabil och låg inflation ser till att skapa goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling. Med hjälp av inflationen kan man se till att planera och se framåt.

Varför är inflation dåligt?

Varför är inflation dåligt? När är inflation dåligt? Det är dock inte alltid bra med inflation. Går inflationen för långt åt något håll, plus eller minus, blir det kaos med stora effekter på sysselsättningen.

Är inflationen hög är det lätt hänt att folk går ut och konsumerar enorma mängder. Huvudanledningen är att pengarna är värda mer idag än vad de är imorgon så alla passar på att köper varor och tjänster för att det är ”billigare” idag då man får mer för pengarna. Det får ekonomin att explodera vilket bidrar till högre efterfrågan och företagen tvingas anställa fler för att möta den ökade efterfrågan. Nu får ännu fler pengar att handla för så konsumtionen fortsätter som bidrar högre priser.

Är inflationen låg håller människor på sina pengar istället. Huvudanledningen är att pengarna är värda mer imorgon än idag är det bättre att spara och hålla igen. Det får ekonomin att minska vilket bidrar till mindre efterfrågan och företagen tvingas sparka anställda fler för att möta den minskade efterfrågan. Nu får fler mindre pengar att handla för så konsumtionen minskar ännu mindre som bidrar lägre priser. Detta kan också leda till bubblor.

Då priserna skiftar väldigt snabbt under hyperinflation bidrar det till att det är extremt svårt att jämföra priser.

Inflation i Sverige 2017 (Konsumentprisindex 1970-2018)

Inflation Sverige 2018? Den svenska Riksbankens inflationsmål är sedan 1993 att konsumentprisindex ska öka med 2 procent om året. Under 1830-talet och 2010-talet har inflationen i Sverige sett ut på följande vis:

Mellan 1974-1984 i Sverige låg inflation på mer än 8 procent per år. 1998 och 2009 led Sverige istället av deflation. Kollar man på den svenska inflationen över en lång period, kan man se att den förändras mycket från år till år.

Så här har konsumentprisindex utvecklats under åren 1970-2018:

Anledningen till att riksbanken nu beslutat sig för att ha en inflation som bör ligga på runt 2 procent per år beror på att just den specifika nivån har visat sig vara gynnsam. Det är då man får till en deflationsbuffert. Riksbanken har uppnått det under juli 2017 då konsumentprisindex ligger på 2,2%, men frågan är ifall det håller i sig och Riskbanken börjar höja den negativa reporäntan igen.

En 0-inflation är inte heller bra, då det brukar sluta med att lönerna blir oflexibla och investeringarna blir mindre lönsamma.

Inflation och arbetslöshet

En alltför låg inflation bromsar tillväxten i ekonomin, försvårar kampen mot arbetslösheten och hämmar sysselsättningen. Phillipskurvan är en graf inom makroekonomin som visar sambandet mellan inflation och arbetslöshet. I sin klassiska form visar Phillipskurvan på ett negativt samband mellan inflation och arbetslöshet; låg arbetslöshet åtföljs av hög inflation och hög arbetslöshet åtföljs av låg inflation.

Stagflation = hög inflation och hög arbetslöshet

I slutet av 1960-talet stod det dock klart att observationer som gjordes inte lyckades passa in på Phillipskurvan och när början av 1970-talet kom steg både inflationen såväl som arbetslösheten. Detta läge kallas för stagflation.

Vad som då hände var att priserna för olja steg dramatiskt då oljekranarna täpptes igen. Det som då hände var att priserna på mycket annat steg, då de allra flesta företag är beroende av olja, vare sig det gäller för transporter eller andra syften. Därmed blev importen också mycket dyrare. För att kunna täcka upp den höjda kostnaden tvingades man att höja priserna, kostnadsinflationen. Då oljepriset stiger ökar inflationen nämligen per automatik.

Inflationen steg till nästan 10 procent. På samma vis ökade arbetslösheten på dramatiskt vis. Tre år senare stod man inför ännu ett inflationsstopp på cirka 14 procent. Då oljepriset tillslut började sjunka, var inflationen snabb med att följa samma väg.

Utveckling av Phillipskurvan och NAIRU

Då man vill kunna förklara dessa fenomen har teorin utvecklats om rationella förväntningar. Detta innebär att kurvan inte ligger fast, utan kan förflyttas och ser till att byta form, beroende på de förväntningar som finns om framtida inflation.

I samband med vidareutvecklingen Phillipskurvan utvecklade ekonomen Milton Friedman teorin om en naturlig arbetslöshetsnivå, NAIRU, Non-Accelerating Inflation Rate-of-Unemployment. NAIRU kallat jämviktsarbetslöshet, är ett nationalekonomiskt begrepp för den arbetslöshetsnivå som är förenlig med en konstant inflationstakt.

Räkna på inflation

Att beräkna inflation är inte så lätt. Det finns inflationsräknare, men det gäller att veta vad man stoppar in i dessa räknare. Ta en titt på SCB prisomräknare som är en bra inflationsräknare. Där kan du bland att se att 1 000 kr år 1916 motsvarar ca 37 000 kr i dagens penningvärde. Prisomräknaren baserar sig på statistiken för SCB:s Konsumentprisindex (KPI).